sanniss

Ibland tror jag verkligen att allt som händer, händer av en mening. Men jag kan inte låta bli att tänka vad de som hänt har för mening. Att jag ska vara mer försiktig, att jag inte ska cykla? Har inget bra svar på det..

Jag cyklade omkull i helgen och landade väldigt fel på min axel. Igår kollade jag upp den, först vårdcentralen, sen röntgen och sen väntade jag på akuten i fem timmar, ja ni hörde rätt 5 HELA TIMMAR för att få svar på bilderna. Nyckelbenet var inte av som läkaren i ljungbyholm trodde, utan ett ledband i AC-leden var utvidgat. Är nu sjukskriven från jobbet och innebandy kan jag inte heller spela. Doktorn hade svårt att säga hur lång tid det tar för mig att komma tillbaka. Pappa tror att de tar två veckor, men jag är rädd att de tar längre tid..

Jag är rädd för att min plats i laget försvinner, jag är rädd för att missa för många matcher, jag är rädd för att bli bortglömd, jag är rädd att jag kommer ha problem med axeln länge, jag är rädd för att jag inte vet vad som kommer hända. Men jag måste stå emot rädslan och bara fokusera på att bli bättre. Jag har gråtit massor, klandrat mig själv nu flera gånger och tänkt vad som hänt om jag gjort annorlunda, men de hjälper inte, den här olyckan kunde lika väl hänt på innebandyplanen. Det jag måste göra nu är att acceptera det och se framåt, jag har satt upp ett mål och det är att kunna spela innebandy igen matchen den 12:e november och jag ska se till så att jag gör det. Jag ska bara det, det finns inget annat..

Dags att bevisa för sig själv hur stark man är..